Liten inspiration inför ert tal

Det finns många bra talare i världen och här har jag samlat ihop några bra klipp på tal och framställningar som jag tycker att ni kan inspireras av inför ert eget tal på onsdag eller torsdag.

Exempel på hur man kan använda sig av egna erfarenheter. 

Gustav Fridolin språkrör för Miljöpartiet håller sitt årliga tal på Almedalen. Det inleds med ett anförande av MP:s ordförande på Gotland så om ni vill hoppa direkt fram till 4.30 det är då Gustav kommer upp på scen. Han är idag en av de stora talarna vi har i Sverige så se och lär. Tänk också på hur han använder egen erfarenhet för att beskriva större politiska problem och frågor.

Exempel på visuella hjälpmedel (bilder, video)

Barack Obama har gjort sig känd som en av Amerikas genomtiderna bästa talare. Efter hans årliga tal nu senast så var det någon som menade att han efter presidentskapet skulle kunna få en karriär som komiker. Och det är ofta med humorn som han får lyssnarna med sig. Detta klippet är ifrån en tid då han anklagades för att inte vara född i USA vilket skulle göra att han inte kan vara president. Men det låg inget i anklagelserna från Donald Trump och som svar på kritiken inledde Obama sitt tal på det här viset. Ett bra exempel på hur man kan använda bilder och video som hjälpmedel för att förstärka sitt tal.

Birgitta Ohlsson: Kvinnor leder men når sällan toppen
Ett annat bra exempel på hur man kan använda visuella hjälpmedel är Birgitta Ohlsson som i inledningen med bilder visar hur ojämnställdt det är bland de Europeiska politikerna. Bilderna förstärker och tydliggör det hon vill ha sagt och gör det lättare för oss att komma ihåg hennes poäng. Vilket ju är precis vad man vill uppnå när man argumenterar för något. Av någon anledning går det inte att bädda in videoklippet - men följ länken så kommer ni dit.

Exempel på metaforer och bildspråk

Här är ett bra exempel på hur man kan använda metaforer för att nå en poäng. Hon berättar om livbojen men egentligen pratar hon inte om någon som verkligen drunknar i vattnet utan om de som är sjuka eller blir arbetslösa. Livbojen som vi skulle kasta efter den som håller på att drunkna blir en metafor för det statliga skyddsnätet, a-kassa, socialbidrag och liknande.

Humor

Tage Danielsson kanske inte en talare i ordets verkliga bemärkning men ändå en man som kunde hantera det talade och skrivna ordet. Har ni aldrig hört hans monolog Om sannolikhet så ta tillfället nu. Det är en verklig klassiker. Fråga era föräldrar så tror jag de flesta kommer känna igen den.

En argumenterande text.

Ett exempel på en argumenterande text

Därför ska man inte ha betyg i grundskolan 

Grundskolan minns jag som en härlig tid i mitt liv. Vi var en bra och sammansvetsad klass, inte för stor och med rum för alla. På rasterna lekte vi tillsammans. Spelade landhockey, fotboll eller klättrade. När vi blev större så sprang vi runt skolan för att se hur många varv vi hann innan någon upptäckte att vi var på fel sida av byggnaden. Det brukade ta hela rasten.

Många säger att det är just rasterna som är det bästa med skolan, så var det inte för oss. Lektionerna var även de roliga, i de flesta fall, naturligtvis inte i alla. Vi arbetade mycket i grupp, fick mycket frihet men också mycket ansvar. I mellanstadiet hade vi magistern på skolan som alla andra elever var rädda för eftersom han var den man blev skickad till om man inte uppförde sig. Men vi var inte rädda.

Ju mer jag tänker på min tidiga skolgång desto mer övertygad blir jag om att vår positiva upplevelse av skolan berodde på avsaknaden av betygen. Vi hade tydliga mål att arbeta mot, det var inte det. Men vi värdesattes inte med varken bokstäver eller siffror. Vi tilläts vara barn som lekte och lärde i symbios. Vi betygsattes aldrig.

Och det är just det som är problemet med att vi idag fokuserar allt mer på betygen och kräver betyg längre ner i åldrarna. Redan innan barnen lämnat lågstadiet ska de veta vad deras kunskaper är värda. Därför menar jag att betygen borde tas bort helt från grundskolan (Huvudtanke) – utvecklingen är tydlig, trots ett större fokus på betygen så sjunker elevernas resultat och det är en utveckling som måste stoppas. (huvudargument)

 Betygssystemet ger inte rätt miljö för lärande, det skapar ökad stress för eleverna och det är ett ineffektivt system som inte främst tjänar eleverna utan mer gymnasieadministrationen. (3 stödargument) Låt mig förklara vad jag menar:

1. Skolan handlar om att lära. Men för många är målet att få ett högt betyg viktigare än resan mot ett livslångtlärande. Det betyder att många lär in ytlig information, skriver det på ett prov för att dagarna eller timmarna efter helt glömma bort vad det var man lärde sig. Lärandet måste vara längre än så. Många undrar hur man då ska man veta hur det går för eleverna om de inte får betyg. Men frågan är om en bokstav på ett papper är det bästa sättet att ta reda på hur eleverna ligger till.  Istället borde man ännu mer än idag arbeta med utvecklingssamtal. För slapp lärarna att sätta betyg och göra bedömningar så skulle de få mer tid över för samtal med eleverna och större möjlighet att hjälpa dem och vi måste fråga oss varför går vi i skolan överhuvudtaget. Är det för att få kunskap eller för att få betyg?
2. En annan aspekt är den ökade stressen i samhället.  Att sätta krav på eleverna att de redan när de är små måste prestera och att sedan också göra denna prestation så tydlig och dömande är dömt att skapa oro och stress. Dagligen träffar jag elever som inte har annat för ögonen än bokstaven som en lärare sätter på en bit papper. Istället för att fokusera på lektionerna, lärandet och kompisarna så kretsar tankarna kring betyget. Ett dåligt betyg blir ett misslyckande och vad ett dåligt betyg är beror ju på vem man frågar. Därför menar jag att betygen skapar en onödig stress och ett fokus bort från det viktiga. Därför måste vi fråga oss, vill vi stressa sönder människan redan i tidig ålder eller vill vi skapa rum för lärande?
3. Mitt tredje och slutgiltiga argument mot betygen i grundskolan är att de egentligen bara fyller en funktion. Det som betygen just nu främst syftar till är att skapa en möjlighet för gymnasierna att göra ett urval och välja vilka elever som de vill ta emot. Här finns det anledning att besinna sig och fundera på om fyra år med betygsångest är värt vinsten av att få ett enkelt urvalssystem till gymnasiet. Jag tycker inte det. Istället kan man göra antagningsprov, strukturerade intervjuer, arbetsprov och se till tidigare erfarenheter. Det skulle ge fler möjligheten att följa sina drömmar. Det skulle också hindra många från att redan i sexan tappa sina drömmar för att de ”inte har betygen som räcker till” för att komma in på en utbildning fyra år senare. Vi måste fråga oss – vill vi ha ett enkelt verktyg för gymnasievalet eller vill vi ge eleverna en möjlighet att utvecklas så mycket de bara kan?

(Avslutning) 

För problemet med betyg är ju att alla inte passar in i den ganska fyrkantiga mall som betygssystemet bygger på. Det finns elever som är trekantiga klossar och som inte passar in det fyrkantiga hålet. Därför borde inte betygs delas ut i grundskolan. Vi behöver göra skolan mer rund mer anpassad efter alla elevers olika behov. Vi behöver en skola som bygger på lärande och inte på prestation. Vi behöver en skola som ger förutsättningar att orka igenom livet och vi behöver en skola med ett system som baserar sig på något mer än att bara vara en urvalsfunktion till gymnasiet.

Vi måste ge utrymme för ett lärande som skapar drömmar istället för att sätta en bokstav som kan krossa allt hopp. 

Att tala och argumentera

Att tala och argumentera

Retorik

Vad är egentligen retorik? Jo, retoriken är läran om talekonsten. Det är en i antiken uppfunnen vetenskap om sättet att påverka med ord. Eftersom all dåtida masskommunikation skedde muntligt sysslar den framförallt med det talade ordet. Det är alltså viktigt att prata på ett genomtänkt sätt så att andra tror på det man säger. Det finns olika knep för att övertyga andra. Du kan försöka skapa förtroende hos din publik. Tänk till exempel på en bilförsäljare som på olika sätt försöker få dig lita på honom för att du ska köpa en bil. Du kan också tala till människors förnuft. Det innebär att du försöker undervisa och argumentera för det du pratar om och på så sätt övertyga andra om att du har rätt. Ett annat effektivt sätt är att använda människors känslor. Här gäller det att göra människor berörda och då göra sitt tal gripande.

Vad kännetecknar en god talare?

1.         Ha ögonkontakt med publiken
2.     Tala tydligt och inte för fort
3.     Variera din röst: röststyrka, tempo, gester och mimik
4.     Försök se avspänd och säker ut. Det blir du om du övar mycket innan du tala
5.     Se till att du har mycket kunskap om det du talar om

Argumentation

Sverige har vi möjlighet att framhäva våra åsikter i både tal och skrift. När man framför sina åsikter använder man argument, det betyder ungefär förklaringar och bevis. Ofta har man en eller flera motståndare i en argumentation. Han eller hon använder motargument för att övertyga dig om att du har fel. När man ska framföra ett argumenterande tal eller skriva en argumenterande text behöver man tänka igenom vad man vill uppnå. Du tar ställning i en fråga och formulerar en huvudtanke, till exempel: jag tycker man ska ha betyg från årskurs tre. När huvudtanken är klar kommer ditt huvudargument, till exempel: om den svenska skolan inte ska bli sämst i världen behöver vi hårdare kontroller. Därefter måste du bestämma dig för tre andra argument som förklarar varför du tycker så här. Eftersom man i en argumentation möter motstånd måste man förbereda sig på motargument. Därför är det bra om du tänker efter vad för slags kritik du kan tänkas få på dina argument. På så vis är du förberedd och kan ge svar på tal. Du bör också ha en bra avslutning där du återkommer till din huvudfråga. Försök ha en fyndig avslutning som människor kommer ihåg, då blir din argumentation ihågkommen av andra.

Uppgift 1

För att göra er bekväma med argument och motargument ska ni försöka komma på minst tre argument och minst tre motargument i följande ämnen:

1.       Cafeterian bör sälja godis
2.       Dödsstraff borde införas i Sverige för svåra brott
3.       Det är bra med skoluniformer
4.       Det är fel att äta kött
5.       Man borde få rösta när man är 16 år, inte vid 18
6.       Dödshjälp borde tillåtas i Sverige
7.       Man borde få köpa alkohol vid 18 års ålder, inte vid 20
8.       Knark borde legaliseras i Sverige
9.       Skolan bör vara frivillig efter sjätte klass

Uppgift 2

Ni ska var och en skriva en argumenterande text (max 1 A4-sida). Ni väljer vilket ämne som ni vill argumentera för.

1.     Börja med att skriva en rubrik, ex ”Jag tycker att…” och presentera ditt huvudargument.
2.      Beskriv problemet och tala om varför det är viktigt.
3.     Vilka argument har du för att det måste bli ändring av problemet? Minst tre argument.
4.     Bemöt dina egna argument med motargument. T.ex. Det är viktigt att ha betyg från årskurs 3 eftersom barn och föräldrar då vet hur det går för barnen i skolan. (=ditt argument) Det finns vissa som menar att betyg från årskurs 3 ökar pressen på barnen så att de mår dåligt och presterar sämre. (=ett motargument) Då vill jag bara påpeka att alla undersökningar visar att barn som får betyg tidigt i skolan blir mer studiemotiverade. (=ditt svar på motargumentet)
5.          Gör en effektfull avslutning där du återigen upprepar ditt problem och ditt huvudargument.
6.          Lämna in för bedömning och respons till läraren

Uppgift 3

Nästa uppgift blir att formulera om din argumenterande text till ett argumenterande tal. Du ska hålla talet inför klassen. Skriv gärna ner vad du ska säga på små kort som du kan ha som stöd. Öva mycket så att du känner dig lugn och säker. Ditt tal ska vara ungefär 3 – 5 minuter långt.

       Ha en effektfull inledning. Presentera ditt problem och huvudargument

      Tala om vad du har för andra argument och bemöt dem med motargument

      Gör en genomtänkt avslutning där du återigen beskriver ditt problem och huvudargument.

Krönika

Varje dag som pratar vi med varandra om saker som händer runt omkring oss och vi pratar om vad vi tycker om det som vi ser, hör och upplever. Om du skriver ner det som har upplevt och hur du reagerade på det, skriver du en krönika.

Krönika = personligt skriven artikel om vardagliga händelser.

I tidningar känner man igen dem eftersom de har en bild byline, alltså inte bara journalistens namn efter texten utan också en bild på personen.

I sportnytt är det ganska vanligt att en person kommer mot slutet och sammanfattar genom att ge sin personliga syn på saken.

Det kanske inte är så konstigt att trenden med krönikor blir allt starkare, tittar man på TV så ser man en rad program som tar upp enskilda människor och deras privatliv. Krönikan är ju i samma gener på så vis att den avslöjar hur människor lever och vad de verkligen tycker, tänker, säger och gör.

Självupplevda vardagshändelser

Två älgar står och blänger på mig mellan tallarna, tydligt störda av min närvaro. De tittar på mig som för att säga att jag borde veta bättre. De har ju bott där länge, vi har ju varit grannar länge. Varför kommer jag och stör dem på deras mark när jag så väl vet att de bor just där? Jag känner igen deras irritation, känner samma sak när min mänskliga grannar går över tomtgränsen eller deras huskies rusar över tomten och jagar upp katterna i träden. Då vill jag ropa. Hallå, ser ni mig inte! Det är jag, er granne, jag bor här! 

Att jag valt att bo på landsbygden bortanför gränsen för vad många kallar ära och redbarhet beror på att jag vill kunna vara säker på att få just lugn och ro. Inte någon som springer in dörren eller har fest när jag vill sova och inte tycker om när man klockan halv tre på natten ber dem att i alla fall sänka volymen en aning. 

Lugnet är det som behövs bäst i en vardag full av stress och måsten. Att då få en plats som bara är ens egen är viktigare än någonsin. Vart ska man annars kapitulera och skapa tid för återhämtning? I en tid då allt mer krävs av oss blir det allt svårare att bara vara. En dag kommer det anses vara den största konsten av alla, en förmåga som man kommer se upp till. När någon får frågan vad de gör och de svarar - just ingenting. Så kommer vi att bli avundsjuka, kanske inte utåt men för oss själva. Att vi aldrig klarar av eller vet hur man gör när man gör just ingenting. 

När jag då i min välordnade vardag försöker att öva på min förmåga att göra just ingenting och istället får besök av hysteriska hundar eller nyfikna grannar så känner jag att min blick blir lite som älgens i skogen. Varför måste de gå just här, på den enda lilla plätt som jag kan kalla min? Jag ger älgen ett långt ögonkast och hoppas att det ska utstråla förståelse, att jag med min blick kan tala om att vi är en och samma. En kort nick, en överenskommelse. Sen vänder jag mig om och går vidare åt andra hållet. 

Så är en typisk krönika uppbyggd. Krönikan bygger på en personlig upplevelse.

Krönikören iakttar vardagen och lägger märke till saker som andra kanske inte tänker på. Men hen beskriver inte bara det han ser och upplever, utan berättar också personligen vad hen tycker och tänker om det hen ser.

Den personliga åsikten är krönikans kärna.

En sak till finns att säga om innehållet.

En krönika är ofta en kommentar till vad som just nu händer i samhället, en nutidsanalys. Efter tsunamikatastrofen skrevs till exempel en krönika om vårt behov av att hitta syndabockar till olyckor som sker.

Men det är vanligare att en krönika kommenterar de små sakerna som händer i samhället, och som ingen tänker på, än stora katastrofer. Krönikörens plats är i vardagen bland "vanligt folk". Uppgiften är att ifrågasätta och fundera på varför folk beter sig som de gör.

En krönika tillåts också vara underhållande skriven, men det är inget krav och beror ju på ämne och målgrupp. 

I en krönika skriver man däremot ofta med ett mer fritt och fantasifullt språk.

Det är en personlig text och ingen fakta text.

Några exempel på en krönika: 

Po Tidholm - Flykten från byn.

Gina Dirawi - När blev det så fult att bry sig?

Alex Schulman - Skrattar ilsket i falsett - ge mig tidningen nu!

Glöm inte att dela in texten i stycken

Meningar som hänger ihop skriver du direkt efter varandra utan att byta rad. Meningarna bildar tillsammans ett stycke. När du sedan börjar skriva om något annat, eller hoppar fram i tiden, byter du rad och börjar på ett nytt stycke. Att dela in texten i stycken är bra av två orsaker:

• Du visar vilka delar av texten som hänger ihop. Om berättelsen hoppar framåt i tiden eller om handlingen förflyttas till en annan plats, förstår läsaren det lättare om du byter stycke.
• Texten blir luftigare och lättare att läsa.

Nytt stycke gör du alltså

• När du gör ett hopp i tiden
• När något händer på en ny plats
• När texten börjar handla om något nytt

Det finns två sätt att göra nytt stycke på, med indrag eller blankrad.

Indrag används i texter som ska tryckas till exempel

tidningar och böcker och när man skriver för hand.

Många hade försökt att ta sig till Nordpolen under 1800-talet, men alla försök hade misslyckats.

Salomon August Andrée fick idén att han skulle ta sig

till nordpolen med en luftballong.

Blankrad används ofta i texter som skriva med dator och som inte ska tryckas.

Många hade försökta att ta sig till Nordpolen under 1800-talet, men alla försök hade misslyckats.

Salomon August Andrée fick idén att han skulle ta sig

till nordpolen med en luftballong.

När ni skriver era berättelser så ska ni använda er av indrag.

Gör din text lättläst

Nu har jag tittat på era texter en första gång och en sak som jag tänker på och som ni kan arbeta med är hur ni bygger upp era meningar. Om en text ska bli lätt att förstå och läsa, måste meningarna och styckena haka i varandra så att det blir ett flyt i texten. 

För många korta meningar efter varandra kan lätt göra att texten blir hackig och tjatig

Hon såg ut att ha gått ett bra tag i regnet. Hon var ordentligt blöt. Det var något speciellt med henne. Hon såg vardaglig ut.

Försök att variera meningarnas längd och bind ihop de korta meningarna med ord som visar sambanden i texten.

Hon såg ut att ha gått ett bra tag i regnet, för hon var ordentligt blöt. Det var något speciellt med henne, trots att hon såg så vardaglig ut.

De små orden För och trots att binder ihop meningarna och visar hur innehållet hänger ihop. På det sättet för texten bättre flyt.

Att beskriva en person

Utan Emil hade Emil i Lönneberga inte varit mycket till bok och det går inte att föreställa sig Harry Potter böckerna utan Harry. Personerna som berättelsen handlar om är länken mellan oss som läser och författarens berättelse. En bra karaktär leder oss in i handlingen för att sedan aldrig släppa taget. 

Det finns många olika sätt att beskriva en person. När du beskriver dig själv så börjar du troligen med att tala om vad du heter, hur gammal du är och vad du kommer ifrån och det är en bra början. Men sen då? Du är självklart mycket mer än så även om du kanske själv har svårt att sätta fingret på vad det är. Men när du skriver behöver du inte utgå ifrån dig själv, karaktären du skriver om finns troligen inte i verkligheten även om den kan vara baserad på någon du känner. Du har således friheten att göra precis vad du vill av din karaktär, även om du vinner på att göra karaktären trovärdig. 

Det finns tre kategorier som du kan ta hjälp av när du beskriver din karaktär, sådant som är utanpå, inuti och omkring.

Utanpå

Det är oftast här vi börjar för det är enklast, det är sådant som syns med blotta ögat eller i alla fall kan anas. 

• Ålder (avgör lite hur personen ifråga agerar och beter sig)
• Kroppsbyggnad (Stor, lite, stark, svag, tjock, vältränad, spinkig, slank, mullig)
• Hår (långt, kort, svallande, mörkt, ljust, råttfärgat, lockigt, stripigt, smuttsigt, silkeslent)
• Ögon (mörka, gröna som smaragder, blå som havet, klara)
• Mun och näs (pussmun, smala läppar, snett leende, uppnäsa,)
• Hy (len, babymjuk, fet, finnig, oren, strålande)
• Smink (hårt sminkad, knappt synligt, elegant)
• Kläder (hårdrockare, streber, pappas pojke/flicka, egen)
• Röst och språk (mörk, ljus, darrande, Självsäker röst, otydligt språk, dialekter, brytningar)
• Uppträdande (självsäker, osäker, feg, trygg)
• sätt att röra sig (rädd, osäker, självsäker, som världens centrum, alla älskar mig)
• Särskilda kännetecken (födelsemärken, en lugg som alltid hänger ner i pannan, ärr) 
• Har med sig, bär på. (bär alltid på en speciell väska, har alltid med sig något särskilt)

Inuti
Din karaktär måste ha en personlighet, det räcker inte med ett väl dekorerat skal. Så vad ska du fylla din karaktär med? Här är några förslag men kom ihåg att även om du fyller din karaktär med allt det här så behöver du inte ta med alla egenskaper i din berättelse.

• Egenskaper (vänlig, bestämd, punktlig, bitter, omtänksam, lättroad, våghalsig  - sådant man är)
• Färdigheter (springa, fotboll, sy, matlagning, läsa, skriva, matte, cykla, - sådant man gör)
• Åsikter (alla är lika värda, inte äta kött, rektorn borde lyssna mer på eleverna)
• Rädd för (Hundar, höjder, båtar)
• Tycker om (Musik, ishockey, lasagen, tacos, bilar, resa, böcker)
• Tycker inte om (brännässlor, orättvisa, viss mat, viss musik)
• Framtidsdrömmar (vill bli, vill göra om 10 år)
• Hemligheter (är egentligen adopterad, har en flick/pojkvän i Haparanda)
• Arg på (vem/vad som helst)
• Lycklig av (vem/vad som helst)
• Sörjer (en släkting som stått en nära, förälder eller vän)
• Humör (argsint, glad, sorgfri, ilsken)

Omkring

Nu har du en karaktär med både ett yttre och ett inre - men vart finns karaktären? Än så länge svävar karaktären runt i en tid och ett rum som inte finns. Men det handlar också om att kunna beskriva den miljö och den tid som din karaktär lever i. 

• Bostad (var och hur bor hen?)
• Familj (Hur ser familjen ut oavsett om hen bor hemma med föräldrarna eller inte)
• Vänner och ovänner 
• Grannar
• Husdjur
• Skola och arbete
• Intressen (fritidsaktiviteter) 
• Dagliga vanor (varje morgon... eller varje dag efter skolan... )
• Ovanor (biter på naglarna, trummar med pennan)
• Viktiga händelser i livet (18 års dagen, studenten, började gymnasiet, första kyssen)
• Favoritplatser 
• Hemska platser

Nu är det bara att börja skapa din karaktär fyll den med egenskaper och placera ut den i din värld!

Skriva en berättelse!

Det har blivit dags att påbörja ett nytt projekt. Den här gången handlar det om att skriva en berättelse. Det var utan tvekan det ni hade svårast för på nationella provet och därför så ska vi öva lite mer på det innan ni lämnar skolan.

Ni kommer att få ett häfte med skrivövningar - tappar ni bort det så hittar ni det här:
Häftet med skrivövningar hittar du här!

Ett gott råd till den som vill skriva bättre brukar vara att läsa mycket. Läsa mycket och se hur andra gör. Något annat som är viktigt är att skriva mycket. Det är få författare som föds med språket i munnen, alla måste lära sig precis som att Anja Persson inte föddes till skiddrottning.

Lita på dig själv! Skriv om det som ligger dig nära och på ett sätt som passar dig. Oavsett om du skriver eller pratar så är du en och samma människa och det måste få lov att synas.

Vecka 15 och 16 arbetar vi med skrivövningarna. Under tiden fundera på vad du skulle vilja skriva en berättelse om. När jag läste era skrivuppgifter till nationella proven såg jag massor av bra historier, kanske vill du fortsätta att utveckla den?

Bokrecension

För er som skulle komplettera filmanalysen med en bokrecension lägger jag här upp en mall med olika punkter som man bör ha med i bokrecensionen. Det är inte exakt samma som den ni fick i handen för några veckor sedan men båda två fungerar bra som utgångspunkt. 

Tänk på att särskilt sista punkten är viktig för er. Kom ihåg att hela tiden besvara frågan varför.


Fundera över följande och skriv ned dina iakttagelser:

1. Titel - Varför tror du att författaren valt just denna titel?

2. Handling - Vad handlar texten om? Redogör kortfattat för handlingen.

3. Miljö – Var utspelar sig händelserna i boken? Hur beskriver författaren miljön
(detaljerat och noga eller knappt alls)? Ge exempel ur texten som förstärker
dina iakttagelser.

4. Tid – När utspelar sig händelserna i texten? Vad i texten är det som får dig
att tro att de handlar om just den tiden?

5. Personer – Vilka är huvudpersonerna? Vilka egenskaper har dessa personer?
Ge exempel ur texten som förstärker dina iakttagelser.

6. Språk och stil - Använder författaren ett enkelt språk som är lätt att
förstå? Finns det svordomar, slang eller ålderdomliga uttryck? Ge exempel ur
texten som förstärker dina iakttagelser.

7. Vilka upplevelser har boken/texten gett dig? Har den väckt känslor
och tankar. Tycker du att boken var bra?

Finska språkets historia

Eftersom jag förstod att det var lite problem med att hitta information om finska språkets historia så har jag kopierat en text från nationalencylopedin. Jag hoppas att den ska hjälpa er.

finska, nationalspråk i Finland med totalt 5,2 miljoner modersmålstalare (2010). Av medborgarna i Finland har över 90 % (4,8 miljoner) finska som modersmål; av de övriga talar 5,5 % finlandssvenska. Utanför Finland talas finska som modersmål av större grupper i Sverige, USA, Ryska federationen, Canada, Tyskland, Storbritannien, Norge, Australien och Estland. I Sverige har finska officiell status som nationellt minoritetsspråk.

Under den tid då Finland utgjorde en del av det svenska väldet var svenska landets språk inom kultur och administration. När landet hade erövrats av Ryssland inleddes en kamp för det finska språkets rättigheter, som innebar krav på förbättringar av finskans ställning på bekostnad av svenskans. Finska språket blev en symbol för den finska nation som man ville bygga. Programmet formulerades i de välbekanta orden: "Svenskar kunna vi icke vara, ryssar vilja vi icke blifva, låtom oss vara finnar!". Många i den svenskspråkiga intelligentian bytte språk och kunde dessutom ändra sitt efternamn till ett finskt, ofta genom en översättning (t.ex. Forsman tillKoskinen). Under 1800-talets senare hälft uppstod skarpa motsättningar mellan fennomaner och svekomaner (finskhetsivrare respektive svenskhetsivrare). Finskan blev fullt likställd med svenskan i Finland först 1902; både finska och svenska är sedan 1919 Finlands officiella språk. Motsättningarna, som försvann vid tiden för andra världskriget, har i våra dagar återuppväckts då det på sina håll har höjts röster mot svenskans ställning i det finländska samhället.

Lektionerna innan lovet

Lovet närmar sig och jag förstår att ni inget hellre vill än att gå på ledighet. Men det är några dagar kvar.
De sista lektionerna innan lovet vill jag att ni färdigställer era presentationer och om möjligt även börjar skriva på er rapport. Men den muntliga redovisningen och att den blir bra och roliga att lyssna på är viktigare.

Kolla in under rubriken 9C ovan så ser ni schemat för de kommande veckorna och vad vi ska göra på lektionerna.

Ha ett trevligt lov!

Tips på länkar till 9C

• På den här sidan finns information som berör rättigheter
  Talar du något av Sveriges fem nationella minoritetsspråk? 

• Det är roligt om ni har med lite ljudillustrationer på språket så vi får höra hur det låter. Här är ett exempel på vart du kan hitta det. Hitta gärna något mer! Magiska skrinet på Sveriges radio

• Länsstyrelsen i Stockholm skriver också lite kring minoritetsspråkens rättigheter
  Nationella minoriteter - rättigheter och möjligheter

• Och har ni inte hittat dit än så kolla in Språkrådets hemsida
  Språkrådet om Minoritetsspråk

Minoritetsspråks uppgiften

Utskriftsvänlig version finns på Google Drive

Mål:

Under det här momentet ska vi arbeta med Sveriges fem nationella minoritetsspråk.

Varför gör vi det här?

Enligt läroplanen för svenska ska du lära dig om:

•  Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.

Hur kommer vi dit?

•       Ni delas in i grupper, varje grupp ansvarar för ett av de nationella minoritetsspråken.
•       Ni redovisar muntligt inför klassen om ert språk
•       Tillsammans skriver ni en rapport om vad ni kommit fram till.
•       Rapporten ska vara en sammanfattning av er muntliga redovisning.

Bedömning:

När ni redovisat muntligt och lämnat in er rapport kommer jag sätta betyg utifrån följande punkter:

1. 1.      Hur väl ni sökt och sammanställt relevant information
2. 2.      Hur väl ni skrivit och strukturerat er text.
3. 3.      Hur väl ni resonerar kring språkets historia och ställning i Sverige

Frågor att fundera på

Här är några områden som jag vill att ni tar upp i er rapport. Beroende på vilket språk ni undersöker så kommer ni att skriva olika långt kring de olika frågorna. Det är helt okej. Det viktiga är att den informationen som ni tar med är relevant för sammanhanget och för er diskussion.

• Språkets historia

o   Ta reda på lite om språkets historia. Vilken språkstam tillhör det?

o   Vart har språket talats? Varför och hur blev det ett minoritetsspråk i Sverige?

•  Berätta om språket.

o   Ge några exempel på hur språket låter. Kanske kan ni hitta några ljudklipp på internet.

o   Beskriv då gärna hur det skiljer sig ifrån svenskan eller liknar svenskan. 

• Vad innebär det att ett språk är minoritetsspråk?

o   Vad ger det för rättigheter?

o   Finns det några problem?

•   Språkets ställning i Sverige idag.

o   Hur många talar språket?

o   Kan du hitta någon myndighet vars hemsida finns på det språket?

o   Hur märker man att språket är ett minoritetsspråk idag?

o   Tror ni att språkets status som minoritetsspråk tas på allvar?

•    Varför har Sverige fem minoritetsspråk?

o   Hur beslutades det och varför tycker man att det är viktigt?

o   Tycker ni att det är viktigt att ett språk får status av att vara minoritetsspråk? Motivera!

Ta hjälp av:

Språkrådet är en institution för språk och folkminne som arbetar mycket kring de nationella språkfrågorna. http://www.sprakradet.se/ Där kommer ni hitta mycket material och också en hel del länkar som leder er vidare.

Sveriges Radio här kan du hitta radio gjord för minoritetsspråken. Där finns sagor, ljud och texter på både svenska och de fem språken. Gå gärna in och lyssna: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3129  eller Sök: Sveriges Radio magiska skrinet. 

Hej!

Välkomna hit! Här kommer jag att samla material, information och uppgifter. Allt som ni kan tänkas behöva i er undervisning. Det är inget tvång att läsa bloggen men jag tror att ni kommer tycka att ni har användning av den. 

Bland annat kommer jag lägga upp uppgifter som du kanske tappat bort, kanske är du sjuka och missat en lektion, då kommer det förhoppningsvis att finnas material här ifrån den eller information om vad du ska göra. 

Jag kommer också ge er en hel del extra information. Material till era arbeten men också extra material för den som vill fördjupa sig vidare i det vi håller på med. 

Det här är min första undervisningsblogg så vi får se hur det fungerar och vad du behöver få ut av den.

Vi ses!