The Walking Dead vecka 7

Follow the links to this weeks chapters of Walking Dead

Chapter 3

Chapter 4

Liten inspiration inför ert tal

Det finns många bra talare i världen och här har jag samlat ihop några bra klipp på tal och framställningar som jag tycker att ni kan inspireras av inför ert eget tal på onsdag eller torsdag.

Exempel på hur man kan använda sig av egna erfarenheter. 

Gustav Fridolin språkrör för Miljöpartiet håller sitt årliga tal på Almedalen. Det inleds med ett anförande av MP:s ordförande på Gotland så om ni vill hoppa direkt fram till 4.30 det är då Gustav kommer upp på scen. Han är idag en av de stora talarna vi har i Sverige så se och lär. Tänk också på hur han använder egen erfarenhet för att beskriva större politiska problem och frågor.

Exempel på visuella hjälpmedel (bilder, video)

Barack Obama har gjort sig känd som en av Amerikas genomtiderna bästa talare. Efter hans årliga tal nu senast så var det någon som menade att han efter presidentskapet skulle kunna få en karriär som komiker. Och det är ofta med humorn som han får lyssnarna med sig. Detta klippet är ifrån en tid då han anklagades för att inte vara född i USA vilket skulle göra att han inte kan vara president. Men det låg inget i anklagelserna från Donald Trump och som svar på kritiken inledde Obama sitt tal på det här viset. Ett bra exempel på hur man kan använda bilder och video som hjälpmedel för att förstärka sitt tal.

Birgitta Ohlsson: Kvinnor leder men når sällan toppen
Ett annat bra exempel på hur man kan använda visuella hjälpmedel är Birgitta Ohlsson som i inledningen med bilder visar hur ojämnställdt det är bland de Europeiska politikerna. Bilderna förstärker och tydliggör det hon vill ha sagt och gör det lättare för oss att komma ihåg hennes poäng. Vilket ju är precis vad man vill uppnå när man argumenterar för något. Av någon anledning går det inte att bädda in videoklippet - men följ länken så kommer ni dit.

Exempel på metaforer och bildspråk

Här är ett bra exempel på hur man kan använda metaforer för att nå en poäng. Hon berättar om livbojen men egentligen pratar hon inte om någon som verkligen drunknar i vattnet utan om de som är sjuka eller blir arbetslösa. Livbojen som vi skulle kasta efter den som håller på att drunkna blir en metafor för det statliga skyddsnätet, a-kassa, socialbidrag och liknande.

Humor

Tage Danielsson kanske inte en talare i ordets verkliga bemärkning men ändå en man som kunde hantera det talade och skrivna ordet. Har ni aldrig hört hans monolog Om sannolikhet så ta tillfället nu. Det är en verklig klassiker. Fråga era föräldrar så tror jag de flesta kommer känna igen den.

En argumenterande text.

Ett exempel på en argumenterande text

Därför ska man inte ha betyg i grundskolan 

Grundskolan minns jag som en härlig tid i mitt liv. Vi var en bra och sammansvetsad klass, inte för stor och med rum för alla. På rasterna lekte vi tillsammans. Spelade landhockey, fotboll eller klättrade. När vi blev större så sprang vi runt skolan för att se hur många varv vi hann innan någon upptäckte att vi var på fel sida av byggnaden. Det brukade ta hela rasten.

Många säger att det är just rasterna som är det bästa med skolan, så var det inte för oss. Lektionerna var även de roliga, i de flesta fall, naturligtvis inte i alla. Vi arbetade mycket i grupp, fick mycket frihet men också mycket ansvar. I mellanstadiet hade vi magistern på skolan som alla andra elever var rädda för eftersom han var den man blev skickad till om man inte uppförde sig. Men vi var inte rädda.

Ju mer jag tänker på min tidiga skolgång desto mer övertygad blir jag om att vår positiva upplevelse av skolan berodde på avsaknaden av betygen. Vi hade tydliga mål att arbeta mot, det var inte det. Men vi värdesattes inte med varken bokstäver eller siffror. Vi tilläts vara barn som lekte och lärde i symbios. Vi betygsattes aldrig.

Och det är just det som är problemet med att vi idag fokuserar allt mer på betygen och kräver betyg längre ner i åldrarna. Redan innan barnen lämnat lågstadiet ska de veta vad deras kunskaper är värda. Därför menar jag att betygen borde tas bort helt från grundskolan (Huvudtanke) – utvecklingen är tydlig, trots ett större fokus på betygen så sjunker elevernas resultat och det är en utveckling som måste stoppas. (huvudargument)

 Betygssystemet ger inte rätt miljö för lärande, det skapar ökad stress för eleverna och det är ett ineffektivt system som inte främst tjänar eleverna utan mer gymnasieadministrationen. (3 stödargument) Låt mig förklara vad jag menar:

1. Skolan handlar om att lära. Men för många är målet att få ett högt betyg viktigare än resan mot ett livslångtlärande. Det betyder att många lär in ytlig information, skriver det på ett prov för att dagarna eller timmarna efter helt glömma bort vad det var man lärde sig. Lärandet måste vara längre än så. Många undrar hur man då ska man veta hur det går för eleverna om de inte får betyg. Men frågan är om en bokstav på ett papper är det bästa sättet att ta reda på hur eleverna ligger till.  Istället borde man ännu mer än idag arbeta med utvecklingssamtal. För slapp lärarna att sätta betyg och göra bedömningar så skulle de få mer tid över för samtal med eleverna och större möjlighet att hjälpa dem och vi måste fråga oss varför går vi i skolan överhuvudtaget. Är det för att få kunskap eller för att få betyg?
2. En annan aspekt är den ökade stressen i samhället.  Att sätta krav på eleverna att de redan när de är små måste prestera och att sedan också göra denna prestation så tydlig och dömande är dömt att skapa oro och stress. Dagligen träffar jag elever som inte har annat för ögonen än bokstaven som en lärare sätter på en bit papper. Istället för att fokusera på lektionerna, lärandet och kompisarna så kretsar tankarna kring betyget. Ett dåligt betyg blir ett misslyckande och vad ett dåligt betyg är beror ju på vem man frågar. Därför menar jag att betygen skapar en onödig stress och ett fokus bort från det viktiga. Därför måste vi fråga oss, vill vi stressa sönder människan redan i tidig ålder eller vill vi skapa rum för lärande?
3. Mitt tredje och slutgiltiga argument mot betygen i grundskolan är att de egentligen bara fyller en funktion. Det som betygen just nu främst syftar till är att skapa en möjlighet för gymnasierna att göra ett urval och välja vilka elever som de vill ta emot. Här finns det anledning att besinna sig och fundera på om fyra år med betygsångest är värt vinsten av att få ett enkelt urvalssystem till gymnasiet. Jag tycker inte det. Istället kan man göra antagningsprov, strukturerade intervjuer, arbetsprov och se till tidigare erfarenheter. Det skulle ge fler möjligheten att följa sina drömmar. Det skulle också hindra många från att redan i sexan tappa sina drömmar för att de ”inte har betygen som räcker till” för att komma in på en utbildning fyra år senare. Vi måste fråga oss – vill vi ha ett enkelt verktyg för gymnasievalet eller vill vi ge eleverna en möjlighet att utvecklas så mycket de bara kan?

(Avslutning) 

För problemet med betyg är ju att alla inte passar in i den ganska fyrkantiga mall som betygssystemet bygger på. Det finns elever som är trekantiga klossar och som inte passar in det fyrkantiga hålet. Därför borde inte betygs delas ut i grundskolan. Vi behöver göra skolan mer rund mer anpassad efter alla elevers olika behov. Vi behöver en skola som bygger på lärande och inte på prestation. Vi behöver en skola som ger förutsättningar att orka igenom livet och vi behöver en skola med ett system som baserar sig på något mer än att bara vara en urvalsfunktion till gymnasiet.

Vi måste ge utrymme för ett lärande som skapar drömmar istället för att sätta en bokstav som kan krossa allt hopp. 

Att tala och argumentera

Att tala och argumentera

Retorik

Vad är egentligen retorik? Jo, retoriken är läran om talekonsten. Det är en i antiken uppfunnen vetenskap om sättet att påverka med ord. Eftersom all dåtida masskommunikation skedde muntligt sysslar den framförallt med det talade ordet. Det är alltså viktigt att prata på ett genomtänkt sätt så att andra tror på det man säger. Det finns olika knep för att övertyga andra. Du kan försöka skapa förtroende hos din publik. Tänk till exempel på en bilförsäljare som på olika sätt försöker få dig lita på honom för att du ska köpa en bil. Du kan också tala till människors förnuft. Det innebär att du försöker undervisa och argumentera för det du pratar om och på så sätt övertyga andra om att du har rätt. Ett annat effektivt sätt är att använda människors känslor. Här gäller det att göra människor berörda och då göra sitt tal gripande.

Vad kännetecknar en god talare?

1.         Ha ögonkontakt med publiken
2.     Tala tydligt och inte för fort
3.     Variera din röst: röststyrka, tempo, gester och mimik
4.     Försök se avspänd och säker ut. Det blir du om du övar mycket innan du tala
5.     Se till att du har mycket kunskap om det du talar om

Argumentation

Sverige har vi möjlighet att framhäva våra åsikter i både tal och skrift. När man framför sina åsikter använder man argument, det betyder ungefär förklaringar och bevis. Ofta har man en eller flera motståndare i en argumentation. Han eller hon använder motargument för att övertyga dig om att du har fel. När man ska framföra ett argumenterande tal eller skriva en argumenterande text behöver man tänka igenom vad man vill uppnå. Du tar ställning i en fråga och formulerar en huvudtanke, till exempel: jag tycker man ska ha betyg från årskurs tre. När huvudtanken är klar kommer ditt huvudargument, till exempel: om den svenska skolan inte ska bli sämst i världen behöver vi hårdare kontroller. Därefter måste du bestämma dig för tre andra argument som förklarar varför du tycker så här. Eftersom man i en argumentation möter motstånd måste man förbereda sig på motargument. Därför är det bra om du tänker efter vad för slags kritik du kan tänkas få på dina argument. På så vis är du förberedd och kan ge svar på tal. Du bör också ha en bra avslutning där du återkommer till din huvudfråga. Försök ha en fyndig avslutning som människor kommer ihåg, då blir din argumentation ihågkommen av andra.

Uppgift 1

För att göra er bekväma med argument och motargument ska ni försöka komma på minst tre argument och minst tre motargument i följande ämnen:

1.       Cafeterian bör sälja godis
2.       Dödsstraff borde införas i Sverige för svåra brott
3.       Det är bra med skoluniformer
4.       Det är fel att äta kött
5.       Man borde få rösta när man är 16 år, inte vid 18
6.       Dödshjälp borde tillåtas i Sverige
7.       Man borde få köpa alkohol vid 18 års ålder, inte vid 20
8.       Knark borde legaliseras i Sverige
9.       Skolan bör vara frivillig efter sjätte klass

Uppgift 2

Ni ska var och en skriva en argumenterande text (max 1 A4-sida). Ni väljer vilket ämne som ni vill argumentera för.

1.     Börja med att skriva en rubrik, ex ”Jag tycker att…” och presentera ditt huvudargument.
2.      Beskriv problemet och tala om varför det är viktigt.
3.     Vilka argument har du för att det måste bli ändring av problemet? Minst tre argument.
4.     Bemöt dina egna argument med motargument. T.ex. Det är viktigt att ha betyg från årskurs 3 eftersom barn och föräldrar då vet hur det går för barnen i skolan. (=ditt argument) Det finns vissa som menar att betyg från årskurs 3 ökar pressen på barnen så att de mår dåligt och presterar sämre. (=ett motargument) Då vill jag bara påpeka att alla undersökningar visar att barn som får betyg tidigt i skolan blir mer studiemotiverade. (=ditt svar på motargumentet)
5.          Gör en effektfull avslutning där du återigen upprepar ditt problem och ditt huvudargument.
6.          Lämna in för bedömning och respons till läraren

Uppgift 3

Nästa uppgift blir att formulera om din argumenterande text till ett argumenterande tal. Du ska hålla talet inför klassen. Skriv gärna ner vad du ska säga på små kort som du kan ha som stöd. Öva mycket så att du känner dig lugn och säker. Ditt tal ska vara ungefär 3 – 5 minuter långt.

       Ha en effektfull inledning. Presentera ditt problem och huvudargument

      Tala om vad du har för andra argument och bemöt dem med motargument

      Gör en genomtänkt avslutning där du återigen beskriver ditt problem och huvudargument.

Krönika

Varje dag som pratar vi med varandra om saker som händer runt omkring oss och vi pratar om vad vi tycker om det som vi ser, hör och upplever. Om du skriver ner det som har upplevt och hur du reagerade på det, skriver du en krönika.

Krönika = personligt skriven artikel om vardagliga händelser.

I tidningar känner man igen dem eftersom de har en bild byline, alltså inte bara journalistens namn efter texten utan också en bild på personen.

I sportnytt är det ganska vanligt att en person kommer mot slutet och sammanfattar genom att ge sin personliga syn på saken.

Det kanske inte är så konstigt att trenden med krönikor blir allt starkare, tittar man på TV så ser man en rad program som tar upp enskilda människor och deras privatliv. Krönikan är ju i samma gener på så vis att den avslöjar hur människor lever och vad de verkligen tycker, tänker, säger och gör.

Självupplevda vardagshändelser

Två älgar står och blänger på mig mellan tallarna, tydligt störda av min närvaro. De tittar på mig som för att säga att jag borde veta bättre. De har ju bott där länge, vi har ju varit grannar länge. Varför kommer jag och stör dem på deras mark när jag så väl vet att de bor just där? Jag känner igen deras irritation, känner samma sak när min mänskliga grannar går över tomtgränsen eller deras huskies rusar över tomten och jagar upp katterna i träden. Då vill jag ropa. Hallå, ser ni mig inte! Det är jag, er granne, jag bor här! 

Att jag valt att bo på landsbygden bortanför gränsen för vad många kallar ära och redbarhet beror på att jag vill kunna vara säker på att få just lugn och ro. Inte någon som springer in dörren eller har fest när jag vill sova och inte tycker om när man klockan halv tre på natten ber dem att i alla fall sänka volymen en aning. 

Lugnet är det som behövs bäst i en vardag full av stress och måsten. Att då få en plats som bara är ens egen är viktigare än någonsin. Vart ska man annars kapitulera och skapa tid för återhämtning? I en tid då allt mer krävs av oss blir det allt svårare att bara vara. En dag kommer det anses vara den största konsten av alla, en förmåga som man kommer se upp till. När någon får frågan vad de gör och de svarar - just ingenting. Så kommer vi att bli avundsjuka, kanske inte utåt men för oss själva. Att vi aldrig klarar av eller vet hur man gör när man gör just ingenting. 

När jag då i min välordnade vardag försöker att öva på min förmåga att göra just ingenting och istället får besök av hysteriska hundar eller nyfikna grannar så känner jag att min blick blir lite som älgens i skogen. Varför måste de gå just här, på den enda lilla plätt som jag kan kalla min? Jag ger älgen ett långt ögonkast och hoppas att det ska utstråla förståelse, att jag med min blick kan tala om att vi är en och samma. En kort nick, en överenskommelse. Sen vänder jag mig om och går vidare åt andra hållet. 

Så är en typisk krönika uppbyggd. Krönikan bygger på en personlig upplevelse.

Krönikören iakttar vardagen och lägger märke till saker som andra kanske inte tänker på. Men hen beskriver inte bara det han ser och upplever, utan berättar också personligen vad hen tycker och tänker om det hen ser.

Den personliga åsikten är krönikans kärna.

En sak till finns att säga om innehållet.

En krönika är ofta en kommentar till vad som just nu händer i samhället, en nutidsanalys. Efter tsunamikatastrofen skrevs till exempel en krönika om vårt behov av att hitta syndabockar till olyckor som sker.

Men det är vanligare att en krönika kommenterar de små sakerna som händer i samhället, och som ingen tänker på, än stora katastrofer. Krönikörens plats är i vardagen bland "vanligt folk". Uppgiften är att ifrågasätta och fundera på varför folk beter sig som de gör.

En krönika tillåts också vara underhållande skriven, men det är inget krav och beror ju på ämne och målgrupp. 

I en krönika skriver man däremot ofta med ett mer fritt och fantasifullt språk.

Det är en personlig text och ingen fakta text.

Några exempel på en krönika: 

Po Tidholm - Flykten från byn.

Gina Dirawi - När blev det så fult att bry sig?

Alex Schulman - Skrattar ilsket i falsett - ge mig tidningen nu!

Glöm inte att dela in texten i stycken

Meningar som hänger ihop skriver du direkt efter varandra utan att byta rad. Meningarna bildar tillsammans ett stycke. När du sedan börjar skriva om något annat, eller hoppar fram i tiden, byter du rad och börjar på ett nytt stycke. Att dela in texten i stycken är bra av två orsaker:

• Du visar vilka delar av texten som hänger ihop. Om berättelsen hoppar framåt i tiden eller om handlingen förflyttas till en annan plats, förstår läsaren det lättare om du byter stycke.
• Texten blir luftigare och lättare att läsa.

Nytt stycke gör du alltså

• När du gör ett hopp i tiden
• När något händer på en ny plats
• När texten börjar handla om något nytt

Det finns två sätt att göra nytt stycke på, med indrag eller blankrad.

Indrag används i texter som ska tryckas till exempel

tidningar och böcker och när man skriver för hand.

Många hade försökt att ta sig till Nordpolen under 1800-talet, men alla försök hade misslyckats.

Salomon August Andrée fick idén att han skulle ta sig

till nordpolen med en luftballong.

Blankrad används ofta i texter som skriva med dator och som inte ska tryckas.

Många hade försökta att ta sig till Nordpolen under 1800-talet, men alla försök hade misslyckats.

Salomon August Andrée fick idén att han skulle ta sig

till nordpolen med en luftballong.

När ni skriver era berättelser så ska ni använda er av indrag.

Gör din text lättläst

Nu har jag tittat på era texter en första gång och en sak som jag tänker på och som ni kan arbeta med är hur ni bygger upp era meningar. Om en text ska bli lätt att förstå och läsa, måste meningarna och styckena haka i varandra så att det blir ett flyt i texten. 

För många korta meningar efter varandra kan lätt göra att texten blir hackig och tjatig

Hon såg ut att ha gått ett bra tag i regnet. Hon var ordentligt blöt. Det var något speciellt med henne. Hon såg vardaglig ut.

Försök att variera meningarnas längd och bind ihop de korta meningarna med ord som visar sambanden i texten.

Hon såg ut att ha gått ett bra tag i regnet, för hon var ordentligt blöt. Det var något speciellt med henne, trots att hon såg så vardaglig ut.

De små orden För och trots att binder ihop meningarna och visar hur innehållet hänger ihop. På det sättet för texten bättre flyt.